varit på ålandskryssning mellan fredagen och lördagen, efter det så åkte vi på 40-års kalas

ätit massor på båten till frokust åt jag sex vattenmelonsskivor bland annat

och när vi kom hem så åt vi på macdonalds

på båten tog det stopp igen denna gng med räkorna med jag fick ner glass som jag togsom efetrrätt och det kylde av lite oxå

idag ska jag äta mac donalds och jag ska inte hetsa i mej maten för vi är med några vänner

jag vet ju att det går, vill kunna ha det så alltid

men det är inte så lätt

oftast är det som om det inte är jag som bästemer över det ens.som om tankarna har ett eget liv

ett liv där inte jag kan styra

jag har inte rätt till mina egna handlingar liksom det är alltid någon annan som styr som tar över och har makten

maten är alltid en kamp och kommer den alltid att vara det??

ja det tror jag, för fan heller att de kommer hjälpa mej

matmonstret vinner igen och igen det spelar ingen roll hur högt jag skriker eller hur hårt jag slår och jag kan inte springa tillräkligt snabbt det kommer alltid ifatt i slutändan

så vad har jag kvar när dagen går till kväll??

tankar på att svälta och tankar på att spy samt en önskan om att få hjälp

sitter och äter chips med creme freise ska spara till i morgon oxå för då ska jag se evruvision song contest.

var och åt hos mamma idag det gick väl sådar kunde inte få i mej bandspaggettin äter så mycket pasta så jag kan nästan inte äta det längre

måste verkligen börja äta något annat snart

har börjat med något jättedumt jag har börjat med att bara dricka en kopp te till frukost vet inte ens varför jag börjat med detta mysko beteende fattar verkligen nada

dagens middag blir hamburgare och pomme smat hamburgedressing.

till lunch åt jag två knäckemackor vilket var mindre bra. dock var jag sugen på sallad av någon konstig anledning.

kan oxå berätta att jag ätit för mycket macaroner jag drömmer att jag klämmer porer och det kommer ut macaroner ur dem nämligen så det måste ju vara ett tecken på att jag ätit det för mycket raight??

du sa att jag var trygg men du slog hon slog mej när du inte såg. ni klagade på att jag åt dåligt men hjälpte mej inte. varför?

du sa att hon inte fick slå men jag var för svag för att försvara mej emot henne. du sa att du skulle stanna men du gick

du sa att jag var hemma, men slängde tillbaka mej

du fick mej att känna ännu mera att jag inget var värd och att allt var mitt fel.

ni sa att det inte var mitt fel att det inte fanns tid längre bara.

varför??

jag vet inte okej

vet inte vad jag vill med mitt liv, hur jag ska gå till väga maten?? ja vad ska jag göra med den?

vill inte ha den men man måste ju äta det vet ju alla människor

folk säger att jag är sjuk när jag säger att jag vill väga 42kg igen

tycker inte att jag var sjuk då men alla här reagerar med bestörtning när de hör det

finns det någon genväg? eller är förnekelsen verkligen bakom?

hur fan ska jag kunna veta????  

idag har jag fixat min legetimation med mamma på förmiddagen, efter det så åkte vi hem till henne och åt  mamma tvättade sen vilade vi lite. sen åkte jag raka vägen till pontus, utan min två-medecin, mindre bra. jag har märkat att mina jeans ät trasig på insidan av låren så jag får väl be mamma att lappa dem åt mej.

men sedan så köpte jag ett skärp på stan med pontus och så gick vi hem till mej för att jag skulle tvätta så nu har jag gjort det och även stoppat undan den rena tvätten samt ätit pomme

i morgon ska jag satsa på att läsa klart saras soc-papper och så ska jag se flubber samt skriva stödord till min filmrecention

tankarna bara kommer, de snurrar runt om vartannat svissar förbi.

ibland är de bra och ibland dåliga. de är om maten om hur det var förr när jag var smal och hur mycket jag saknar den kroppen.

tänkte på det i går kväll jag skulle vilja spola tillbaka bandet till högstadiet då när jag vägde 45kg bara. eller under gymnasiets första år när jag gick ner i vikt till 42kg okej det är lite till 160cm ,men i alla fall vill tillbaka dit ju.